They drew first blood... they drew first blood.

Tre saker om torsdagskvällen:

1. First Blood är verkligen en sjukt bra film. Trist att de trettielva uppföljarna förstörde hela grejen.
2. Invasion är bättre än sina tittarsiffror.
3. House levererade ett av de svagare avsnitten hittills.

Eftersom att det här inte är Film-Listan så hoppar vi direkt till punkt två och tre.

Invasion är en favoritserie här på TV-Listan. Förmodligen inte på topp 10-listan när året ska summeras, men trots allt den perfekta avslutningen på torsdagskvällen. TV-Listan gillar den sena sändningstiden och det faktum att det bara tycks bli en säsong. Någon skrev en kommentar här, för ett tag sedan, någonting i stil med att Invasion börjar ganska segt men ungefär halvvägs in i säsongen så tar det fart på allvar. Förutom att TV-Listan gillade serien från dag 1 är det bara att hålla med, igår var det helt plötsligt väldigt dramatiskt och nu gäller det att hänga med känns det som. Tidigare har man trots ett par missade avsnitt inte haft några problem att snabbt komma direkt in i handlingen, men som sagt - nu händer det grejer.

Invasion (hittills): 7/10

Förutom en av de bästa replikerna i House hittills: Wilson I know you’re in there, I can feel you caring, så var det ett ganska trist avsnitt. Eller, var det verkligen det? Ok - om vi börjar med Stacy och House: Hela försoningssoppan slutade med att House fattade beslutet, att inte återförenas, åt Stacy (I can’t make you happy) på ett sätt som TV-Listan ansåg borde ha framkallat ett raseriutbrott. Speciellt med tanke på att Stacy just meddelat att hon tänkte lämna sin man för House. Vad gör hon nu? Åker hem och försöker lappa ihop sitt förhållande med den sinnessjukt menlöse Mark (som av någon outgrundlig anledning söker upp House av alla människor för råd)? Knappast. Alla förlorar, på ett miserabelt och inte så trovärdigt sätt. Alla utom möjligtvis Wilson som fick lägga fram sanningen om House; som gick ut på att House tror sig behöva sin olycklighet för att bevara sin edge… vilket enligt Wilson naturligtvis är hel fel. Jaja, det bästa är i alla fall att Stacy nu är borta, för den här gången

Camerons HIV-test kändes först bara som att det fanns där för att skapa dialog. Ända tills House mycket elakt (två gånger faktiskt) först lurar henne att ta testet och sedan öppnar svaret och droppa en sarkastisk lustighet helt på Camerons bekostnad. TV-Listan älskar i och för sig när House går över gränsen så att man för en sekund tycker genuint illa om honom. Det är skillnaden.

En grej som inte gör någonting för serien längre är skämten om att Foreman måste ha varit biltjuv/knarkare/langare etc. Fingertoppskänslan är inte där längre och nu känns det bara meningslöst.

Jo, det var ett ganska trist avsnitt. Som trots allt ändå var ganska bra. Betyg: 7/10.